Jag antar att jag än en gång får erkänna för mig själv att jag har alldeles fel när det gäller mig. Idag ska Picasso avlivas, och innan har jag alltid sagt att "vad är det att tjura över" (ungefär) men riktigt så känslokall är jag ju inte, såklart! Men det är väl för att jag inte har kunnat tänka mig att den här dagen ändå skulle komma tillslut. Någon gång dör vi ju allihopa, själv har jag aldrig tagit farväl av någon, jag antar att jag är ganska lyckligt lottad.
Anyway, nu är dagen här. Ikväll ska Picasso få en spruta och somna in och vakna upp i hund himlen tillsammans med Hagas lilla hund, tänk så många tjej hundar du ska kunna nosa på då Picasso?  :) <3

Så det här inlägget ägnar jag helt och hållet till gamle skrutt Picasso som lidit igenom en öron inlflammation efter en andra och andra små hinder längs sin väg. Men nu när han kissar hela tiden och bara dricker vatten så är det helt enkelt omöjligt att ha honom kvar (man orkar inte gå ut med hunden var 3dje timme, och föresten så lider han säkert av det också!) Därför får du nu somna in lilla vännen.
Och även om jag sagt en masa dumt som en kall kossa, så kan jag ärligt säga att det här berör mig något stort. Så länge jag kan minnas så har lilla Picco funnits med mig. Men nu är han gammal och har gråa hårstrån, så det är väl hans tur nu då.. I guess. Vila i frid Picasso du kommer får det så himla bra i hund himlen med Vincent och alla andra hundar! Puss! 

Som mitt motto lyder "Living to learn" och nu var det dags för mig att få en läxa, jag ska tänka igenom det ikväll innan jag somnar..



Puss puss Picco Casso! Rest in peace!


---