Idag är det en sån där rumpnissedag, enligt mig. Det betyder att det är en dag där man inte har nånting vettigt för sig. När man bara sitter och stirrar in i en vägg för att man inte har nåt att göra, ungefär. Men fick dagen att gå ändå.
För idag när jag kom hem kände jag för att plugga lite, bara läsa nånting till skolan men jag hade inga läxor att göra, tänkte att jag kunde läsa so men böckerna var i skolan. Så jag gjorde inte det, istället satte jag mig framför mitt liv (dumburken) och chattade bort en hyffsat lång tid av dagen.

När min mp3 hade laddat i en timme så bestämde jag mig för att ta på mig jackan och skorna och bege mig ut och gå. Det är en grej som endel vet om, att jag ofta går ut och går korta eller långa sträckor och lyssnar på musik. För det är ifrån musiken som jag får alla mina tankar och funderingar ifrån ganska ofta! (fast jag måste skaffa nya favorit låtar känner jag!)
Och det är så härligt att bara gå åt nåt håll utan en aning om vart man ska eller vilken väg man ska ta hem.
Så nu efter min promenad på en timme känner jag mig lugn och kan andas ut en stund nu när jag tömt ut hjärnan på en massa tankar.
Tänkte lite på bloggen när jag var ute och gick. Kom fram till att det helt klart är roligare med en massa bilder som visar någon händelse ur varje dag, men fan alltså jag orkar inte sätta in några bilder. Så jag försökte övertala min inre röst att jag skriver för min skull, men då skulle jag lika gärna ha en blogg med lösenord så jag antar att jag skriver för din, läsarens skull. Men vad ska det va bra för?
Nej, bilder kommer det inte bli mycket av. Men då och då kanske, men inte just nu.
Här får man höra hur mitt liv är, men inte hur det ser ut. Låter det inte bra? =)
Istället får man väl tacka den stackare som orkat ta sig igenom hela inlägget.

--