Jag upprätthåller en fasad av att jag är tom på känslor
men springer ständigt på alla nya bränn-nässlor
Jag förnekar mitt inre som skriker efter allt jag saknar
men tänker på dig varje morgon när jag vaknar
Jag vill kunna glömma för det sägs vara bra för mig
men minns inte vad jag är om jag är utan dig
Låtsas se framåt med en fastklistrad lycka på min fasad
men rinner ner likt vatten i en kaskad
Vill kunna vara uppriktigt glad och se framåt nu
Men hur ska jag göra det när min framtid var jag och du?
Jag är för ung för att stanna upp, för ung för att förstå
Att ett liv utan dig är något som kan gå
Men det känns fel när det är så rätt
Jag förstår inte hur jag lyckats fastna på detta sätt
Allt som förut för mig var enkelt har plötsligt blivit svårt
För ingenting går upp emot det som en gång varit vårt
Men det är minnen nu, någonting jag måste glömma
Därför väljer jag att känslorna gömma
Jag förnekar allt som har med dig att göra
för skriket inom mig kan ingen ändå höra
Alla framtidsplaner med dig måste jag nu radera
för du och jag vi finns inte mera





...Ja jag har skrivit det!